Jag tycker det är så roligt när man är ute och går. Jag har i stort sätt alltid samma runda när jag är ute och traskar och dom i mitt kvarter värkar ha det med, det har blivit en vana nu att hälsa på varandra gladare än förr, som att det är en anledning till att le lite extra enligt vissa.
 Men det är inte det som är det komiska i det hela,  utan det som är roligt är att man möter i princip varje gång en person i början och sedan i slutet så möts vi igen, vi liksom går om varanndra. När vi möts sista gången hälsar vi och ler glatt. Nästan som "nu har vi varit duktiga kompis"! Ibland händer det att jag inte ens vet att personen bor i mjölby, aldrig sätt den förut men ändå känns det normalt att vi hälsar på varann, vi gick ju faktiskt förbi varandra förut när vi började gå!?

Daniella